Fotograf Katja Elmén  mer info på www.zinq.se  eller vill ni boka en fotografering maila mig

 

 

Mitt goda humör började bra.

Sitter fast i München skit kul … Not.

Dagen började med att vi gick upp kl 04.30

Hela morgonen gick jag och funderade hur den stackars taxichauffören orkar vara vaken och vid in-chekningen var jag ett stort frågetecken. Vad gör alla dessa människor vakna och sen han som jobbade vid in-checkningen gud hur orkade han var så trevlig och han hade till och med koll på små ord på grekiska och ändå var kl för fan på morgonen.

 

När vi väl kom iväg med planet som var 2 timmar försenat bestod min planer av en sak sova sova sova. Men de där flyg människorna var ju aldrig tysta. Massa ointressant information och ursäkter för att de var så försenade. Och när jag väl började hamna i dvala så satte de igång med alla information om alla som missat plan och om ombokningar. Sen skulle givetvis piloten prata han viskade något väldigt långt på tyska.

Lät som rösten till en hemskt dålig tysk porrfilm. Sen fanns det ingen tid att somna för då skulle de ha mig att sitta upp och ha på mig bältet.

 

När vi väl landade på helvetes flygplats hade vi gått om tid. 3 timmar tills att vårat flyg skulle gå.  Min ögon skrek efter sömn men tog en runda och kollade klockor och glasögon. Men min man lever efter mottot katja du kan inte köpa allt du ser.

När vi väl hade fått mat i oss och jag hade förlikat mig med att jag inte fick köpa solglasögon.

Fick jag lägga mig ner och somnade och sov i hela 30 minuter. Vaknade till nyheten att vårat flyg är inställt. De har ställt in planet SKIT KUL

 

Nu kom min lille kille Leon farande med nyheter som att vi ska flyga via Italien för  att platserna till grekland var slut. JA VAD DET ÄR KUL  ATT MELLAN LANDA.

Jag kommer aldrig i mitt hela liv mellan landa igen.

Vår rese tid till grekland kommer vara ungefär 24 timmar tjo.

Nu undrar jag var vårat bagage ska de med till Italien eller kommer de att ligga och snurra på Athens flyg plats i väntan på att vi kommer.

 

Jag säger bara detta GEORGIOS VÅGA INTE KÖPA BILJETTER MED MELLAN LANDING IGEN.

 

Efter att jag skrikit ut detta på min blogg kan man undra hur jag hade tänkt att jag skulle ladda upp detta på min blogg.

 

 

Nu sitter jag på planet till Milano. Vi har åkt runt på landningsbanan i en timme och 40 minuter så våran tidsplan är helt åt helvete eller deras tidsplan. LUFTHANSA vårat flyg går från milano 19.30 och vi har just lyft och nu är kl 18.40

När vi landar måste vi checka in och ut och se till att vi får med oss våra väskor från detta flyg till grekland. Mission impossible!

 

Jag har aldrig varit flygrädd men idag tycker jag att det är lite läskigt bara lite.  Planet är super litet och ljudet är så högt att det brusar i min hjärna. Sen är jag yr av alla luftgropar.

Fast vad är en flygtur när man ska åka upp för snötäckta bergsvägar. Jag försöker övertala Georgios att vi måste ha snö kedjor.

Denna dag känns som en evighet.

På denna resa är det inte mycket till information mot för resan från sverige. Vi åkte runt på landnings banan  i 1 timme & 40 minuter innan piloten sa något. Och då fick vi höra att air port is closed. Sen var det tyst tills nu då vi är uppe och flyger så såger flygvärdinnan important have anyone lost a  black scarf.

Ja super viktigt. Nu har Piloten pratat vi hörde bara ett brus inte ett ord vad han sa. Berit ryckte tag i flygvärdinnan och försökte få ut någon information av henne om när och hur men fick svaret att vi får veta mer när vi närmar oss. Jag bara undrar hur vi ska kunna fatta något när vi inte ens kan höra vad vi tänker ännu mindre vad flygpersonalen säger på sin usla tyskengelska..

 Oj nu kanske ni undrar var mitt glad humör tagit vägen Jag misstänker att de försvann någonstans i München.

Väl framme i Milano fick  flygvärdinnan för sig att ge oss informationen att vi skulle kontakta transfer till vänster när vi kom in i flygbyggnaden.

 

När vi kom in i byggnaden var transfer disken stängd. Vi började gå / springa mot gaten vi hittade på en skärm. Just när vi började ta oss mot gaten så ropade de ut våra namn Georgantopoulos och Elmen och vi fick springa. Jag hade i ett dumt tillfälle bestämt mig för att ha ett par nya högklackade skor på mig så mina fötter var vid detta laget så ömma att varje försöke till att springar var dubbelt så plågsamt som jag i vanliga fall tycker det är att springa. Som tur var tog Leon mig i hand och drog mig framåt. Väl framme i planet skämdes vi lite när vi insåg att planet blev försenat pgd av oss och vi satt stilla i väntanpå att de skulle flytta över våra väskor.

Väl framme i Grekland gick det smidigt. Pang poff så var vii Kalavrita och i säng just efter kl 3

 


Kommentarer
Postat av: Annina

Ååååh vilken resa! Men ni fick ju i alla fall med er väskorna! :-)

Jag förstår hur du kände dig, jag hatar också att mellanlanda. Det är tillräckligt jobbigt bara att resa, när man dessutom måste mellanlanda och inte ens får shoppa så är det SKITTRIST!

2009-02-23 @ 11:12:09
URL: http://blog.annatherese.eu
Postat av: Sussie

Det som inte dödar, stärker ;)

2009-02-23 @ 15:49:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0