Tightening Katja Charlotta Elmén Blind Georgantopoulos now it's time to grab the blog.
Although my only fans of Anna and Ulrika my constant supporter.
I have no idea if they make something of all the drivel I write on this blog what does it rarely, I know what my thoughts and my fingers want to say when it flies over the keyboard.

Today I found a picture from my Greek wedding and I am so happy every time I see this picture. I had a big fan of the whole five years old. During the wedding feast, he picked flowers for me and came up to me and said I was the moste beautfull girl he had seen.

When we are after dinner to walk around to each table and cheering with every table. Greek tradition. So this wonderful boy said to his mother and father, Give her my phone number so she can call me tomorrow.

This year marks four years since I became Georgantopoulos. We will celebrate our wedding anniversary in the village where we fell in love, where our children were made and where we got married.

Yesterday I talked about all the memories from our wedding or talk and talk, someday my babbled  will kill me.
In the Greek Church, The priest do not as if you want to marry the man but once you've received the bridal bouquet outside church, you have agreed to become the man's wife ... The priest said during the ceremony to the man you will support your wife and and the woman you Always obey your husband. According to tradition, the woman then stomp on the man's feet to show who is really in charge. This I could not do to our wonderful hosts (it is called something else but can not think of it now) but it is more like what a godmother and godfather for a child but they will support us in our path as married.
Anyway, I can not undestand Greek so I tried to get help from them to know when to tread but they were on my husband's side and just smiled and shook his head tricky ... so now determines my husband over me.

Katja ElménFotograf Linda Berggren till hennes site

Skärpning Katja Charlotta Elmén Rullgardina Georgantopoulos nu är det dags att ta tag in bloggningen.

Även om min enda fans är Anna och Ulrika mina ständiga vapendragare.

Jag har ingen aning om dom fattar något av allt svammel jag skriver på denna blogg vad gör det sällan jag fattar vad mina tankar och mina fingrar vill ha sagt när det flyger över tangentbordet.

 

Idag hittade jag en bild från mitt Grekiska bröllop och jag blir så glad varje gång jag ser denna bild. Jag hade en stor beundrare på hela 5 år. Under bröllops festen plockade han blommor till mig och kom fram till mig och sa att jag var den vackrate flicka han sett.

 

När vi efter middagen ska gå runt till alla bord och skåla med varje bord. Grekisk tradition. Sa denna underbara sötnos till sin mamma och pappa, Ge henne mitt telefonnummer så hon kan ringa mig imorgon.

 

I år är det fyra år sedan jag blev Georgantopoulos. Vi kommer fira våran bröllopsdag i byn där vi förälskade oss, där våra barn blev gjorda och där vi gifte oss.

 

I går pratade jag om alla minnen från vårat bröllop eller prata och prata jag babblade ihjäl mig.

I grekiska kyrkan så frågar inte prästen om man vill gifta sig med mannen utan har man väl tagit emot brudbuketten utanför kyrkan så har man gått med på att bli mannens fru… Prästen säger under ceremonin till mannen du ska försörja din fru och och till kvinnan du ska alltid lyda din man. Enligt traditionen skall då kvinnan stampa på mannens fot för att visa vem som egentligen bestämmer. Detta kunde jag inte göra för att vårat underbar värdpar ( det kallas något annat men kommer inte på det nu) men det är mer som vad en gudmor och gudfar är för ett barn men de ska ge oss stöd under våran väg som gifta.

Hur som helst så kan jag inte grekiska så jag försökte få hjälp av dem att veta när man skulle trampa men de var på min mans sida och bara log lurigt och skakade huvudet… så nu bestämmer min man över mig.


Fotograf Katja Elmén  mer info på www.zinq.se eller vill ni boka en fotografering maila mig teaterapa som sin mor

Då jag inte har tillgång till att fota Älskade Thelma har jag snott bildern som Thelmas mor har tagit.




Nytt för dagen

Idag känns det som om jag tog 10 steg bakåt min hjärna vägrar fungera.

Många som läser detta tänker nog att det inte var en nyhet att min hjärna är död.

Installerade voddler här om dagen på min dator och min kära dator har krånglat sedan dess och nu kan jag inte ens ta bort programet.. jäkla skit  beta version.

Jag ska skalla kudden och imorgon önskar jag mig en blå himmel och en skogspromenad.

Fotograf Katja Elmén  mer info på www.zinq.se eller vill ni boka en fotografering maila mig

 

 




Om jag hade varit fotografen hade jag sagt som jag alltid säger SLÄPPLÄPPEN.

Idag fick man köa in på Titanic.
Jag var så fasinerad av att man fick låna en liten grej som berättade om hela utställningen... Snacka om att jag är helt bortkommen. Georgios och Leon tyckte nog att jag var skit jobbig när jag gick omkring och hade koll på att våra spelar gick samma spå samtidigt.. Vet inte hur många gånger jag tvingade dem synka med mig.

Jag känd mig lite väl gråtmild när jag fick hålla tillbaka mina tårar vid varje människa livsöden som de berättade om.
Det var så skönt att få komme ut en sväng bland folk innan jag kastade mig framför datorn och jobba igen.

Idag fick jag se underverket.. hon är bara helt underbar och även om jag kunnat bosätta mig med Thelma i mina armar så var jag en duktig moster och lämnade mamma och pappa och barn och hund själva.. Fast jag längtar redan till nästa gång jag får se min lilla favo... Hon var sååååååå snäll så söt och helt underbar.. En stark liten flicka men världens vackrast mun man vill bara pussa pussa på henne.. och vilken blick hon låg och tittade i en evighet på hennes galna moster precis som om hon visste att varje ögonblick som gick trollband hon mig.
Hon är i mitt hjärta och jag tänker göra mitt bästa för att skämma bort denna lilla älsklingen med kärlek och allt hon pekar på skall hon få. Nu inser jag att jag fotade för lite bilder jag blev så tagen och ville inte riktigt lägga ifrån mig henne så jag kunde fota. Men i veckan ska vi fota familje bilder till tidningen.

Jag trodde aldrig man kunde känna sådan kärlek för någon man aldrig träffat.
Men Thelma har tagit mig med storm. Jag har suttit här och gråtigt i en evighet. Min man frågade mig varför jag gråter så mycket när jag är så lycklig.
Jag vet inte riktigt varför men jag tror  det är för att när man öppnar hjärtat för någonting nytt är det extra skört. Mitt hjärta har öppnas för Thelma. Jag är så lycklig för Linda och Matti att de har fått Thelma. Jag har alltid sagt att det är inte förrän när man får barn som man förstår hur mycket kärlek som ryms i ens hjärta… Nu  har Thelma redan lärt sin moster något nytt. Jag trodde inte man kunde känna så mycket för någon annans barn  men det jag känner för Lindas och Mattis flicka är kärlek. Jag längtar så till jag får träffa dig lilla tjejen som fångat mitt hjärta

fotad av din stolta far Matti.


Fotograf Katja Elmén  mer info på www.zinq.se eller vill ni boka en fotografering maila mig
ingen kan göra leka med sådan inlevelse som denna lilla man..




Fotograf Katja Elmén  mer info på www.zinq.se eller vill ni boka en fotografering maila mig


Våran Älskade inne katt  har sprungit bort hon har nu varit borta i 10 dagar för ett par dagar sen trodde vi att vi hade hittat henne.
Men då jag tyckte mig vara osäker på att detta verkligen var våran katt då hennes uppträdande och hennes jamande var annorlunda.

Först trodde vi det kunde bero på att hon var chockad. Men nu har vi varit och kolla henne hos veterinären och denna katt är ej våran och hon är ej CHIPAD.

Vet inte riktigt vad vi skall göra nu. Ska vi lämna katten var vi hittade henne vilket är en bit ifrån där vi bor. Eller ska man lämna in henne någon annanstans.
Katten har inte ätit på 3 dagar och hon är närmast chockartad i sitt beteende. VIlket inte alls är konstigt men tanke på att vi tagit hem henne i tron att det var våran flicka.
Och då vi har 1 katt till och 2 hundar känns det som vi har ställt till de i dennas lilla liv. Inte nog med att hon blivit kattkidnappad hon har dessutom hamnat med 2 hundar och en främmande
katt.
Jag känner att jag får panik tänk om min lilla Prozac inte kommer hem jag fixar inte det. På bilder är det min katt Prozac.
Vi har lagt ut lappar i alla över 500 hushåll och satt upp lappar på varannan lyktstolpe men nu får vi ta oss ut till andra områden.. Min Prozac är min lilla bebis hon diar på mitt ögonlock och ska alltid vara med och stångas. Hon är cool lugn när vi åker bil tunnelbana buss sitter hon i knä och tittar nyfiket ut. 

HON JAMAR SOM EN SIAMES hon snackar non stop. 

Så om någon har hittat henne så HAR DET GARANTERAT SNOTT HENNE för man blir kär direkt när man träffar henne. OCH hon är en INNE KATT

Far får får lamm, nej får får inte får, får lamm.


Jobba bör man annars dör man. Nja så gick den nog inte. eller?
Äta bör man annars dör man, Äta gör man ändå dör man.

Kombinationen mycket jobb och svår huvudvärk den är inte den bästa.
Man ska inte klaga. det finns dem så har det värre. Äh de struntar jag i... MITT HUVUD GÖR ONT.
I en bok jag just läste. En blomma i Afrikas öken Så tar författaren upp detta att västvärlden inte vet vad ett hårt arbete är. 
När jag nu började denna mening om hur synd det är om mig hade jag inte riktigt räkna med att tankarna skulle välja att vända inriktning. Från att tycka synd om mig till att inse att jag ska minsann inte klaga. 

Från att ha tänkt att skriva om den nya folksjukdomen databeroende i  kombination av huvudvärk. 
vill jag nu gå över till Könstympning. 

Fast det är ju inte riktigt sant. Boken en Blomma i öken handlar om så mycket mer än bara könstympning, men ändå är det  just de avsnitten som handlar om detta som fastnat i mitt minne. 

vad beror det på att jag just kommer att på det?
Med tanke på alla böcker jag plöjt igenom så har jag samlat massa information. 

Vad jag undrar... om nu hjärnan funkar som en backupp hårdisk så skulle automatisk minnen från min barndom börja raderas ut och jag skulle bara minnas de senast  som hänt mig beroende på hur stort utrymme jag har i min hjärna ( antal hjärnceller.)  Men  kan någon tala om för mig varför ANNA KOMMER IHÅG SAKER jag frivilligt valt att glömma och inte förrän hon gått igenom händelsen med mig bit för bit och jag har förnekat detta gång på gång så kommer jag plötsligt ihåg att Anna inte bara sitter och jävlas med mig utan att hon har rätt.
Okej åter till hårdisken. 
Förutom Anna exemplet så kommer jag så tydligt ihåg saker från min barndom. 
Som när jag och pappa var ute och fiska och han skulle LÄRA MIG ATT META... jag satt och svängde med  fiskespöt åt alla håll hit och dit och upp och ner.  Pappa sa att man skulle bara skulle bara röra den upp och ner. Efter att jag fått upp 6 fiskar ville han byta sida på båten. Jag kommer ihåg ljuset. och att vi såg stugan från båten. .. jag tror att pappa hade en blå och röd flytväst. ( nu säger detta rätt stavningprogram att jag ska stava Flyttväst? ska jag det)
Hur kommer det sig att jag då har svårt att ibland att komma ihåg vad jag gjorde igår? eller att jag kommer ihåg vissa delar ur vissa böcker medan att jag kan läsa 2 - 3 kapitel av en bok innan jag inser att denna måsta jag har läst innan.

Kan någon där ute förklara hur min hjärna fungerar???
Samlar man på minnen som är kopplade till känslor och sen sorterar dem i en rangordning om hur och vilka som ska raderas och vilka som ska sparas.?


Nu ska jag vila min hjärna lite. innan den flippar ut helt och hållet. jag måste  få bort denna huvudplåga så jag kan jobba ihjäl mig i lugn och ro.

Skickar upp lite vardags bilder.  bilder som gör att jag mins dessa stunder. 
Fotograf Katja Elmén  mer info på www.zinq.se  eller vill ni boka en fotografering maila mig




RSS 2.0