jag tänkte att jag skulle lämna ut mig.
jag har fått diagnosen manodepresiv. men nu är jag så kallad botad.
men under min första tid utan kickar skrev jag dessa.
varför jag känner att jag kan lämna ut mig är att jag har funnit ro i min själ
..........................................................................................................

Droga min själ
Döda min smärta
Förgör mina tankar
Droga min själ 

Hjälp mig att andas

Som om syret inte når mina lungor
Om jag bara kunde öppna upp
Så att jag fick luft.
............................................................

Bort kastad utelämnad och skör
Känslan ekar i mig som en elak kör

Jag vet att jag gjorde mig förtjänt av ditt förakt
Efter allt jag gjort och sakt

Största rädslan den är
Att du inte skall mig minnas som annat än just det där.
..............................................................................................

Död smärta och befrielse
Snälla ta mig här ifrån denna eviga dimma
jag orkar inte mera.. 
När ska jag börja fungera
Denna skadade själ verkar aldrig helas jag orkar snart inte mera.
Varje dag känns som en evig kamp
..............................................................................

Fan ta dig som inte förstår
Fan ta dig som inte orkar mer än mig
Fan ta dig för att du också tar din plats
Fan ta dig för att du inte orkar ta hand om mig
Fan ta dig för att du inte kan rädda mig
Fan ta dig för att du inte starkare än mig
Fan ta dig för att du inte kan bota mig
Fan ta dig för att du inte kan säga att det ordnar sig
Fan ta mig

................................................................................................ 


Jag har skrikigt ut min smärta
Jag har slagits mot demoner
Men nu vill jag le igen
Så jag torkar min tårar
Pusslar ihop dessa skärvor av min själ

.......................................................................


Förändra och rädda världen var mitt kall 
Förändrades världen eller vad gjorde mig så skör och okontrollerad 
En gång var jag stark och full med kärlek och liv
Jag undrar var den flickan tog vägen och förvandlas till denna självömkande offer
Från att förlåta till att klandra 
Att hitta felen hos alla andra
Detta är inte jag
Snälla hjälp mig tillbaka 

Manisk, mani och magisk
En gång levde jag i den 
Full med färger och liv
Men verkligheten tog mig i sitt grepp

Det var inte tillåtet att så känna
Att i den bubblan leva
Att piller skulle bli min räddning 
Var vad de sa
Det dämpade all min lust
Ersatte den med skuld

Men nu är jag fast i detta piller träsk
Här ska jag nu leva
I denna grådaskiga sörja till liv.
Målet säger det är att bli normal
För att passa in i en mall 

Min största rädsla dit styr de mig

.................................................................

Kom 
Kom närmare
Låt mig känna din andedräkt mot min hals
Kom
Kom hit 
viska i mitt öra 
Ljuva ord som berusar mig
Kom 
Kom till mig
Låt mig känna din hud nära 
och låt mig njuta av dig

.....................................................

jublande 
lekande
trevande 
smekande
utforskande
sökande
framåtsträvande
brinnande
berusande
brådskande 
glödande
snokande 

betryggande
tafsande
så vill jag ha dina händer på min kropp

tillgänglig

begärlig
sexuell
villig
vild
...................................
till Georgios min man


Du är mitt allt 
Min trygghet min kärlek mitt liv
Hur sätter man ord på sina känslor 
När känslorna är större än en själv
Jag har gjort dig ont
Jag har spottat och smutsat ner dina känslor
Jag har sårat din stolthet

Vad var mitt försvar 
Hur kan man någonsin försvara något som man inte kan förstå själv
Tro aldrig att jag inte älskat dig 
Jag har alltid älskat dig mer än livet
Men jag har varit vilsen förvirrad och mitt förstånd har varit förlorat

Vart jag än går vart jag än förvirrar mig är du där och leder mig hem

Du är mitt lugn. Du är mitt förflutna mitt nu och min framtid.


Som du säger våran kärlek är större än detta.
Och även om jag förlorar fotfästet så fångar du alltid upp mig igen och igen

Älskling förlåt mig för att jag någonsin tvivlade på oss.
Tack för att du hämtade hem mig.
........................................................


Din kärlek är så vacker
Din kärlek är så ren

Genom dina ögon vill jag lära mig se mig själv
Du tror på mig 
Du ser igenom min sjukdom 
Du ser den flickan som en gång brann
Som dansade barfota i månens sken

Du har alltid låtit mig flyga fritt
Och med din kärlek har jag alltid hittat hem


Studerande mannen vid min sida
Så vacker så stark men ändå så skör
Låter mina fingrar stryka bort håret från hans ansiktet
Jag beundrar och njuter av denna stund
Så många nätter jag har legat och memorera varenda 
Linje och drag i detta ansikte ändå tycks jag aldrig bli mätt av denna sköna varelse vid min sida…

.............................................................

Var är mina drömmar
Var tog de vägen
Var det något jag fick byta ut mot att ha dig i mitt liv

Är det meningen att jag ska bygga upp nya 

Var är mina drömmar vem tog dem ifrån mig
Var det kanske aldrig mina att ha utan fick jag bara låna dem
GE MIG TILLBAKA mina drömmar jag orkar inte med detta mörker av förtvivlan och förvirring ge mig mina drömmar så jag vet vilken väg jag ska ta
.........................................................

Varför måste jag känna så mycket
Varför kan jag inte stänga av 
Varför älskar jag så lätt 
ändå har jag ingen kärlek över till mig själv

.....................................


tss haa ingen kom nog hit ner men det känns skönt att dela med sig av 
en manodepresiv tankar.